I denna artikel tar jag upp några frågor och reflexioner från en läsare som väcktes under läsningen och ger mina kommentarer.

1. Skulle inte folk få ”köpfrossa” när alla blir ekonomiskt oberoende?
I vår tid av materialism där det andliga har förlorat sin roll som den dominerande livsfaktorn i stora delar av världen har fysiska prylar fått en överdimensionerad roll. När Gud är död söker människan efter en annan källa till lycka, och materiellt överflöd och lyx blir det nya målet för många. Men hur många av dem som frossar i materiellt överflöd är egentligen lyckliga? Hur många lottovinnare förlorar inte drivkraften när de inte behöver lyfta ett finger mer i sitt liv? Det finns också exempel på dessa vinnare som väljer att fortsätta sitt liv som vanligt och finner den sanna livsglädjen och den djupa känslan av mening i att kunna skapa något till gagn för andra i sitt normala dagliga arbete. Det finns också undersökningar som visar att folk blir lyckligare av att få lagom mycket pengar så man slipper oron och ångesten över att klara de grundläggande behoven, men får man mycket mer än så leder det bara till ny oro över hur de ska förvaltas så man inte blir av med dem.

Detta är några få exempel som visar att materiella prylar inte har ett egenvärde i sig i längden utan att vi människor kräver något mycket djupare än så för att känna lycka, tillfredsställelse och balans i vårt liv. Det ekonomiska oberoendet som Monetärdemokratin ger människor i kraft av penningkretsloppet innebär att nämnda grundläggande materiella behov effektivt kan tillfredsställas, som mat, kläder, bra bostad, bra bil och annan materiell utrustning som är förutsättningen för ens normala tryggade existens. Man kan uttrycka saken som att det ekonomiska oberoendet ger grundlagsskyddad säkring av de nedre stegen i Maslows behovstrappa. Med dessa problem undanröjda frigörs de mentala krafterna till de högre stegen som ger människan den djupa känslan av mening och balans. Dessa högre steg har inget med materialism att göra utan rör sig mot de andliga högre värdena. Den naturliga följden blir att det materiella som självändamål blir mer eller mindre ointressant och endast den frigjorda kreativiteten och livslusten att skapa till gagn för helheten blir ledstjärnan.

2. Hur påverkas maktbalansen i samhället?
Det nuvarande samhällssystemet bygger på samma maktprinciper som i djurriket – den starkares rätt. Den som är stark, frisk och begåvad klarar sig bra medan den sjuke, svage och mindre begåvade ofta blir utnyttjad eller går under. Och eftersom pengar genomtränger hela samhället kokar maktprincipen ner till att den som har mest pengar har mest makt. Så striden om makten blir i övervägande grad en strid om pengar, vilket ses genom företagens konkurrens, partiernas strid om budget, medarbetares konkurrens om lönehöjningar, fack- och arbetsgivarorganisationers strid om avtal, tullar, handelsblockader osv.

Men ett humant samhälle befolkat av människor kan inte bygga på samma maktprinciper som djurriket. Med Monetärdemokratin omskapas ekonomin till att bli en lika självklar infrastruktur som vattenledningssystemet eller elnätet. Man kan inte leva i det moderna samhället utan vatten eller el och ej heller utan pengar. Med det monetärdemokratiska penningkretsloppet på plats distribueras den makt som ligger nedlagd i pengar fritt i hela den organism som den samlade mänskligheten utgör och frigör de skapande krafterna som makten över sitt eget liv innebär. Med denna ordning finns inga förlorare.

Dagens (och historiens) maktkamper är i stor grad kopplad till själviskhet. Den som dyrkar sig själv dras till makten då detta att inneha stor makt garanterar att kunna tillfredsställa sina egoistiska behov på bekostnad av andra. Men erfarenheten visar att ingen självisk makt överlever i längden. Var finns forntidens imperier? De har alla gått under och dagens imperier är inget undantag, de väntar alla bara på sin egen undergång. Tids nog kommer mänskligheten att mogna och lära sig av sina kollektiva misstag och att det enda fundament varpå en bestående fred och stabilitet kan byggas är humanitet mellan människor och folk.

Mänskligheten är som en stor organism där varje individ är en cell och dagens tillstånd av själviska maktkamper påminner om en infektion i denna organism där cellerna bekämpar varandra istället för att samarbeta. Hur skulle det se ut i vår egen kropp om en samling celler, t.ex. levern, la beslag på allt blod själv? Skulle inte armar, hjärna och muskler snabbt dö av syrebrist och dö? I en frisk kropp flödar blodet fritt till varje enskild cell och denna i sin tur gör sitt arbete för att kroppens helhet ska vara frisk och får därigenom själv skörda frukterna därav genom att den får näring och syre.

Så för att denna mänsklighetens organism ska bli frisk krävs att maktprincipen ändras. Själviskheten måste ersätts av humanitet. Att denna process pågår är alla humana människor och organisationer ett levande bevis för. Monetärdemokratin har förslag på de tekniska lösningarna hur denna växande humanitet kan systematiseras i praktiken.

3. Monetärdemokratin innebär inte bara ett ekonomiskt systemskifte utan även ett kulturellt.
Kapitalismen innebär i grunden att människor tvingas erövra pengar från varandra eftersom alla har penningbrist. Principen är att ta istället för att ge, även för dem som hellre skulle vilja visa en större humanitet mot andra. Man kan idag inte ge bort allt man äger till lidande människor för då går man under själv. Med Monetärdemokratin upphävs penningbristen och man behöver inte längre pengar från andra. Detta kommer att skapa ett kulturskifte till att ge istället för att ta. Med de grundläggande behoven tillgodosedda enligt Maslows modell får människor sin energi frigjord till de högre stegen där fokus mer ligger på skapande och kreativitet till gagn för andra människor. När man inte ständigt behöver kämpa för att överleva kan man höja blicken och använda sin energi i humanitetens tjänst istället.

4. Arbetare/anställd får en ny innebörd.
I en monetärdemokrati får anställda inte lön från företag. Alla privatpersoner har grundlagsskyddad lön från staten i kraft av penningkretsloppet. Det innebär att möjligheterna öppnas till en sant fri marknad där alla människor bidrar på de fält de känner inspiration och lust, helt utan konkurrens. Jag fördjupar denna fråga på många ställen i boken och hänvisar till den för fördjupning.

5. Hur förändras storföretagens reklam/propaganda?
Reklambranschen är full av exempel på tveksam sanningshalt i budskapen. Sockerindustrin är ett exempel som finansierar egna forskningsrapporter som hävdar att socker är ofarligt för att kunna maximera sin vinst. Alla dessa drivkrafter upphör i en monetärdemokrati eftersom företag upphör att vara vinstdrivande enheter. Man kan jobba med vad som helst annat utan att drabbas ekonomiskt och kan lämna tveksamma branscher bakom sig. Det gäller alla näringar som gör vinst på bekostnad av människors liv och hälsa och planeten i stort.

6. Vad med kontanter? Kan man lita på en kontinuerlig elförsörjning?
Idag strävar finansbranschen efter att eliminera kontanter för det kostar för mycket tid och pengar att hantera dem, som jag skriver om här. I en monetärdemokrati finns däremot inga hinder för fortsatt kontanthantering så länge folket känner att de fyller en funktion, särskilt som kostnader upphör att vara ett problem.

Avslutning
För en kollektiv medvetandehöjning hos mänskligheten krävs kollektiva erfarenheter. Dessa anhopar sig i riklig mängd i vår tid i form av miljöförstöring, klimathot, global uppvärmning, skulder, globala finanskriser, utslagning, krig, flyktingkatastrofer etc. Och när mättnaden på allt elände och alla problem tilltar blir folk mer och mer intresserade av nya idéer om en helhetslösning. Alla humana människor i vår tid är ett bevis på att denna process sker, men är ännu så länge i alltför stor minoritet i jämförelse med de inhumana representanterna. Men de humana växer i antal, år för år, årtionde för årtionde, århundrade för århundrade. Det är inte en fråga om humaniteten kommer att vinna utan när. För dessa människor kan Monetärdemokratin vara intressant att studera.