[2016-03-08 18:12] Det som kallas tidfaktorekonomi är ett alternativt ekonomiskt system beskrivet av matematikern Karl Gustavsson. Grunderna kan läsas i följande utdrag ur hans bok DEUS EX MACHINA. Andra böcker av författaren kan ses i denna lista på Bokus. Som synes har han skrivit en mängd mycket avancerade matematiska verk.

Systemet diskuteras här och där, bl.a. i följande podcast inom ramen för dansken Martinus andliga vetenskap, och här följer mina övergripande reflexioner kring de bärande idéerna i tidfaktorekonomin, härefter kallat TE.

Grundproblemet
TE går inte till botten med det fundamentala grundproblemet i dagens ekonomiska system som grundades på 900-talet av den tidens guldsmeder: Metoden för penningtillverkning. Pengar ska i TE fortsatt skapas genom principen lån mot ränta av banker. Detta skapar dock med matematisk precision inbyggd penningbrist i systemet som jag beskriver i min korta video här och i koncentratet här. Att Karl Gustavsson som avancerad matematiker inte tar upp detta djupaste faktum visar hur oerhört svårt det är att se problemet. Om man inte tar upp och åtgärdar detta djupaste problem kommer de totala skulderna i mänskligheten alltid att överstiga den totala tillgängliga penningmängden och de ekonomiska kriserna kommer därmed att förbli mänsklighetens ständiga följeslagare.

Övriga konstruktioner kvar
I TE finns alla dagens bärande grundprinciper i övrigt också kvar, som exempelvis skatt, lön, löneförhandling, budget, räntor, kostnader, vinster, aktier, obligationer, börser, penningvärde, arbetslöshet, pensioner osv. Det som förenklas är HUR man beräknar hur mycket skatt alla ska betala, men principen skatt avlägsnas inte i sig. Genom att införa det nya begreppet tid kan förvisso många beräkningar förenklas och många skadliga effekter lindras men det eliminerar inte systemfelet – den inbyggda penningbristen. Så länge man tror på att skatt är en nödvändig komponent i samhällsarkitekturen har man inte förstått att pengar uppstår ur ingenting och därför kan tillverkas i obegränsade mängder så att alla – både privatpersoner, företag och stater – har alla pengar de behöver.

Konklusion
Enligt min mening är TE ett försök att lappa och laga ett föråldrat system utan att ersätta bärande konstruktioner. Men om målsättningen är skapandet av en ny human världsordning där den mänskliga skaparkraften har släppts absolut fri måste man skrota dessa bärande konstruktioner. Man kan inte bygga ett nytt fint hus på ruttna bärande väggar. Liknelsen om att hälla nytt vin i gamla läglar är heller inte långt borta.

Mitt mål med den samhällsarkitektur jag kallar monetärdemokrati är att göra just detta: Skrota alla föråldrade och onödiga konstruktioner och skapa nya moderna med det övergripande målet att göra allt så enkelt som möjligt. Inom vetenskapen är begreppet Ockhams rakkniv fundamentalt, som kort sagt innebär att av många möjliga lösningar ska man välja den enklaste. Enligt min mening lever inte TE upp till detta krav.

Då TE lever kvar i den gamla världsordningen där man tror på illusionen att pengar är en bristvara tror jag inte att det kommer att bli framtidens lösen. Om monetärdemokratin är det vet jag inte heller, men jag hoppas kunna inspirera till nya övergripande tankar om en samhällsarkitektur där penningbristen permanent är upphävd och som kan förfinas och vidareutvecklas av andra i framtiden.

Hur denna nya arkitektur kan växelverka med den gamla kapitalistiska är ämnet för den nya bok jag arbetar med nu och som jag siktar på ska kunna publiceras under 2016.