[2016-06-30 21:00] Följande artikel är publicerad på Newsvoice 2016-06-30.

Så har det hänt igen. Folk har förlorat nära 10 procent av sina besparingar på en störtdykande aktiemarknad.

Britterna har folkomröstat för att lämna det europeiska samarbetet och isolerat sig på sin ö i Atlanten pådrivet av en opinion att EU är för dyrt och att det inte klarar av att styra upp migrationsfrågan med en ekonomisk jordbävning som följd.

Men är inte dessa båda frågor egentligen samma fråga nämligen att man ser både EU och migranterna som en kostnad, alltså på sitt djupaste plan att Storbritannien har brist på pengar?

Men eftersom 98 procent av alla pengar bara är siffror på datorskärmar och den största siffran är oändligheten finns det alls ingen brist på pengar – det är det kapitalistiska systemet som skapar bristen genom att inte ha en samhällsarkitektur som kan åtgärda penningbrist. I alla andra tillfällen då det saknas varor ser man till att producera mer så att behoven täcks. Men trots att pengar också är en handelsvara, som man bisarrt nog kan köpa för pengar, gäller inte samma regler för dessa. Här accepterar man att penningbrist är en naturlag – en marknadsekonomisk sådan som i princip har gudomlig status och därmed inte kan ifrågasättas.

Men alla med ögon kan ju se att världen inte mår bra. Eftersom alla människor och länder har större eller mindre penningbrist är alla konkurrenter om att få tag på varandras pengar och därmed mer eller mindre fiender djupast sett eftersom den som får slut på pengar går under. Och eftersom det ekonomiska systemet av idag uppmuntrar konkurrens blockerar det per logik också fritt samarbete, vilket vi nu ser med Brexit. EU ska nu göra det så smärtsamt som möjligt för britterna att lämna äktenskapet, en bitter skilsmässa, för att avskräcka andra medlemsländer från att slå in på samma väg. Och britterna ska skära loss så stor del ur EU som möjligt i form av ekonomiskt fördelaktiga villkor som gynnar dem i att få tag på andras pengar via framtida handel.

Hur mycket smärta, friktion och strid har inte kampen om pengar skapat genom århundradena? Och delar vi inte med detta marknadsekonomiska paradigm fortfarande samma livslagar som djuren? Kamp, den starkares överlevnad på de svagares bekostnad, konkurrens, att man tjänar på att bedra, luras och överdriva sin egen duglighet, revirtänkande genom tullar och andra handelshinder, vi mot dem, nationalistiskt flocktänkande som i värsta fall ger utslag i högerextrem rasism. Listan kan göras lång.

Vore det inte istället en god idé att ta några steg tillbaka och se vad vi håller på med? Vi bor alla på samma planet och kallar oss människor. Planeten är rik på resurser som vi med rätt teknik kan leda in i kretslopp så att de räcker för alla tills solen slocknar. Den tekniska utvecklingen har gett oss möjlighet att leva fantastiskt lyckliga och bekväma liv med ett välde av varor och tjänster som fyller alla tänkbara behov så att ingen enda människa skulle behöva frysa, svälta eller försmäkta i själsliga fängelser av sysslolöshet eller meningslöshet. Vi beter oss istället fortfarande som djuren och vårt ekonomiska system och därmed vårt samhällssystem i stort underblåser detta beteende då endast den starkaste vinner. Den sjuke eller svage lämnas därhän och är inte längre en resurs utan en kostnad och bör likt den skadade vargen skäras av från flocken, vilket nu sker med Storbritannien.

För det är ju ett vetenskapligt faktum att vi för miljoner år sedan varit djur och därefter genom mellanstadier som australopithecus, homo erectus och neandertalmänniskan nu krönt vår utveckling med nuläget homo sapiens, som ordagrant betyder ”vis människa”. Men vetenskapen har också slagit fast att djurriket ännu kastar sina långa skuggor över homo sapiens genom att vi i många situationer styrs av vår nedärvda reptilhjärna och vi har därför både djuriska sidor och mänskliga sidor i oss.

Det rådande ekonomiska systemet stimulerar och uppmuntrar den djuriska sidan och det behövs därför inspiration även för den mänskliga, vilket mina böcker är ett försök att bidra till. Humanitet är inte bara medkänsla med människor i nöd, det är även intelligensmässiga system och samhällsbyggen i samma anda med designen av det ekonomiska systemet som djupaste fundament, då detta påverkar allt.

Mitt förslag till reform är att pengar skall flöda i ett kretslopp likt blodet i våra organismer och övriga flöden i naturen. Kretsloppsprincipen är fundamental för allt liv och där detta upphör eller inte existerar infinner sig sjukdom och stagnation, förstockningar och blockeringar, frustration och spänningar. Det ekonomiska systemet måste bringas i kontakt med livets lagar för att uppfylla sin funktion som bärare av livskraft för hela mänskligheten.

Men en humanare värld bygger djupast sett på varje enskild människas längtan att se oss som ett, en mänsklighet, med ett gemensamt mål. Att skapa ett lyckligt liv på vår gemensamma planet i världsrummet. Här måste alla människor göra ett val och ställa sig frågan: Vill jag stimulera min djuriska eller min mänskliga sida?

Det är hög tid att homo sapiens börjar göra skäl för sitt namn – vis människa – och göra rätt val.

/Anders